Samhällsperspektivet

Transporter, trafik och infrastruktur är medel, inte mål. Med det synsättet är det självklart att diskussioner om infrastruktursatsningar tar avstamp i medborgarnas och näringslivets behov.

Om lösningen finns i dubbelspår, modernare fordon eller distansutbildning är en senare fråga. I den hårt konkurrensutsatta verklighet vi lever i tror jag att vi måste jobba på alla fronter för att få ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. I det samhället har järnvägen, med Bergslagsbanan som ett gått exempel, en stor roll att fylla.

Att satsa på Bergslagsbanan är inte frågan att bygga nya storslagna järnvägsstråk för över 100 miljarder kronor. Det är huvudsakligen frågan om att utnyttja en befintlig järnväg för att behålla och utveckla ett befintligt näringsliv. Inte lätt att få uppmärksamhet för denna typ av ospektakulära satsningar, men jag tror att de vinner i längden.

Att vår vision om Bergslagsbanan och vidare väster om Vänern innebär att näringslivet får tillgång till konkurrenskraftiga transporter och arbetskraft genom satsningar längs en befintliga bana är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Det som gör vår vision ännu starkare är att den samspelar med andra regioners utvecklingsplaner om att öka kapaciteten och förbättra robustheten i järnvägsnätet och på så sätt möjliggöra sin  fortsatta utveckling.

Sist, men inte minst, ska sammsynen näringslivet och vi partnerskapet har om åtgärdsbehov framhållas. Brev från näringslivet till Näringsdepartementet och Trafikverket/Banverket samt en karta över Näringslivets Transportråds prioriteringar hittar du här.