Yvonne Svanfeldt

Intervju med Yvonne Svanfelt, Ramböll Sverige AB, som har varit med och tagit fram rapporten/ diskussionsunderlaget Samhällsekonomiska kalkyler

 

Vem är Yvonne Svanfelt?

- Jag arbetar som uppdragsledare på Ramböll Sverige i Gävle sedan ett och ett halvt år. Jag är utbildad nationalekonom och har jobbat med järnvägsfrågor i femton år, tidigare på Banverket i Gävle.  Just nu arbetar jag med flera förstudier åt Trafikverket och fungerar även som stöd till Trafikverket i vissa frågor. 

 

Kan du kort beskriva din rapport för den som inte har läst den?

- Diskussionsunderlaget ska bidra till debatten om hur infrastrukturåtgärder prioriteras. Det innehåller frågeställningar som:

  • Behovet av att se järnvägsinvesteringar ur stråkperspektiv och inte som enskilda objekt när samhällsekonomiska kalkyler upprättas
  • Hur stråkkalkyler skulle kunna hanteras i den ekonomiska planeringsprocessen
  • Vilka effekter den bristande systemsynen får vad gäller möjligheterna att etablera nya transportstråk, exempelvis Väster om Vänern
  • I vilken utsträckning väg- och järnvägsinvesteringar respektive person- och godstrafik jämförbara i de samhällsekonomiska kalkylerna

 

Vad är den viktigaste slutsatsen/budskapet i din rapport?

- Systemkalkyler används till viss del idag men objektskalkyler är fortfarande de vanligaste kalkylerna när man ska motivera en investering. En nackdel med objektkalkylerna är att de inte kan användas för att jämföra upprustning av olika stråk med varandra. De ger oftast inte heller en bra bild av investeringar som avser att höja kapaciteten i ett system eller åtgärder som görs för att man ska kunna köra tyngre tåg på banan etc. Med hjälp av systemkalkyler kan däremot investeringar längs olika stråk ställas mot varandra. Systemkalkylen vägerkostnaden för investeringarna, som t ex höjer kapaciteten på valt stråk, mot de effekter som faller ut för befintlig, nyskapad eller överflyttad trafik. Detta på såväl banan där investeringen genomförs som på kringliggande banor som berörs. Vi tycker därför att systemkalkyler bör användas för att motivera investeringar som leder till ett effektivt framtida transportstråk mellan Norrland och Göteborg.

 

Var det något som överraskade dig när du arbetade med uppdraget?

- Jag har arbetat länge med både objekts- och systemkalkyler men i det här uppdraget blir skillnaderna extra tydliga. Speciellt i diskussionerna runt stråket väster om Vänern är det av stor vikt att man använder systemkalkyler, då deäven visar på positiva effekter som uppstår påandra banor, t.ex. Västra stambanan.

 

Vilka är Bergslagsbanans största utmaningar och möjligheter sett ur ditt perspektiv under de närmaste tio åren?

- Det är viktigt att man i kommande nationella transportplan ser järnvägen som ett system. Investeringarna bör sättas i ett större sammanhang, där det ibland krävs flera åtgärder för att nå önskad funktion, t ex möjligheten att köra fler tåg. I detta fall är det ofta en fördel att använda stråkkalkyler för att motivera investeringarna, eftersom dessa väger kostnader och effekter för alla de investeringar som behövs för att uppnå funktionen. Använder man istället objektkalkyler väger man endast kostnader och effekter av en punktinsats. Dessa kalkyler speglar inte eventuella brister på banan kring den tilltänkta investeringen eller effekter som uppstår på annan del i systemet än där själva investeringen görs. Effekterna av investeringar på Bergslagsbanan är exempelvis mycket mer omfattande än man kan tro.

En stor utmaning för Bergslagsbanan är att skapa utrymme för önskemål om utökningar av såväl snabb persontrafik som för mer långsamtgående tung godstrafik. Sett i ett större sammanhang - att även skapa ett effektivt godsstråk mellan Norrland och Göteborg/södra Sverige.

Här hittar du rapporten i sin helhet