Erik Bergfors & Isak Jarlebring

Erik Bergfors arbetar som samhälls- och infrastrukturplanerare på Sweco Infrastructure, som tagit fram rapporten "Banavgifternas påverkan på den tunga industrin" . 

Isak Jarlebring arbetar som samhälls- och infrastrukturplanerare på Sweco Infrastructure, som tagit fram rapporten "Banavgifternas påverkan på den tunga industrin" . 

Vem är Erik och Isak?

- Jag heter Erik Bergfors och arbetar som samhälls- och infrastrukturplanerare på Sweco Infrastructure. Jag har arbetat tretton år i branschen.

 - Jag heter Isak Jarlebring och är kollega med Erik. Jag arbetar också som samhälls- och infrastrukturplanerare. Jag har arbetat 10 år i branschen.

 

Kan ni kort beskriva er rapport för den som inte har läst den?

- Rapporten är ett kunskapsunderlag, som syftar till att bidra till samhällsdebatten kring infrastrukturåtgärder. I rapporten lyfter vi fram järnvägssystemets betydelse för den tunga industrin och för svensk ekonomi, berättar Erik.

 - Vi belyser även möjliga konsekvenser för industrin till följd av höjda transportkostnader, när banavgiftshöjningen och svaveldirektivet får fullt genomslag, inflikar Isak.

 

Vad är den viktigaste slutsatsen/budskapet i er rapport?

- Det svenska järnvägsnätet har problem med kapaciteten både för gods- och persontransporter. För att minska störningar och garantera restider och framkomlighet behöver därför järnvägsnätet byggas ut och förstärkas.

För att främja gods på järnväg och i sjöfart, vilket är angeläget för samhället (miljö, trängsel, trafiksäkerhet etc), är kostnadsläget viktigt.

Mot detta står principen om att varje transportslag skall bära sina egna kostnader och att de miljöförstörande utsläppen till våra hav behöver minska.

Höjda banavgifter innebär att järnvägen kommer närmare att bära sina egna kostnader. Samtidigt fördyras järnvägstransporter relativt vägtransporter (i avsaknad av införande av exempelvis kilometerskatter på väg). Det aviserade svaveldirektivet innebär att utsläppen av svavel i Östersjön minskar, vilket är positivt. Samtidigt riskerar den svenska sjöfartens konkurrenskraft försvagas, vilket (liksom för järnvägen) kan innebära överflyttning av tung trafik till väg.

Att samtidigt införa höjda banavgifter och svaveldirektivet kan därför, trots goda principer bakom, bidra till att fler transporter går på väg än på järnväg/i sjöfart och därmed en försvagad svensk konkurrenskraft. Frågan är om det är en önskad utveckling, resonerar Erik och Isak.

 

Var det något som överraskade er när ni arbetade med uppdraget?

- Vi visste det sedan tidigare, men det är värt att poängtera: den tunga svenska industrin som t.ex. malm och stål m.m. - och därmed stora delar av svensk ekonomi – är väldigt beroende av järnvägssystemet. Dessa tunga och frekventa transporter är praktiskt taget omöjliga att lägga över till lastbil. Vilket vi alla ska vara tacksamma för – tänk hur det då skulle se ut på vägarna, säger Isak.

 

Vilka är Bergslagsbanans största utmaningar och möjligheter sett ur ert perspektiv under de närmaste tio åren?

- Bergslagsbanan är strategiskt viktig för svensk industri och dess godstransporter. Järnvägstrafiken beräknas öka kraftigt de kommande tio åren och många banor, t.ex. Västra Stambanan, är redan idag överbelastad.

Med nödvändiga upprustningar skulle Bergslagsbanan och stråket väster om Vänern kunna bli ett viktigt godstransportstråk från norra/mellersta Sverige till Göteborg, avslutar Erik.

Här hittar du rapporten