Conny Olander

Intervju med Conny Olander, Svensk Tillväxtstrategi, som har varit med och tagit fram rapporten ”Kompetensförsörjningsanalys Bergslagsbanan”.

 

Vem är Conny Olander?

- Jag kommer ursprungligen från Älvdalen. Idag bor jag med familjen i Stockholm. Jag har de senaste femton åren arbetat med kommunala, regionala och nationella utvecklingsfrågor i ett antal kommuner, på Länsstyrelsen, på Nutek, Sveriges Kommuner och Landsting och nu senast Ramböll Management Consulting. Nu har jag varit egen företagare i ett och ett halvt år.

 

Kan du kort beskriva din rapport för den som inte har läst den?

- Uppdraget gick ut på att visa hur man kan arbeta med kompetensförsörjningsfrågor i kommunerna längs Bergslagsbanan.  Syftet med rapporten är att tydliggöra faktorer som har betydelse för Bergslagens utveckling och samtidigt presentera regionens utmaningar och rekommendationer med koppling till Bergslagsbanan.

Rapporten är indelad i tre delar.

  • Del ett är en kartläggning av nuläget med hjälp av bakgrundsdata som befolkningsstruktur, utbildningsnivå, pendling och näringslivsfaktorer m.m.
  • Del två innehåller en analys och en presentation av olika utmaningar. Ett underlag till ett arbete för att hantera en framtida kompetensförsörjningsbrist i regionen.
  • Den sista delen består av rekommendationer/framgångsfaktorer och goda exempel för regionens fortsatta utvecklings- och förändringsarbete.

Jag har gjort rapporten i samarbete med Niga Hamasor från VETA-konsult, Per Sandgren från Arena för tillväxt och Torgny Ljungqvist, Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Vad är den viktigaste slutsatsen/budskapet i din rapport?

- Det finns flera viktiga slutsatser som jag vill lyfta fram: 

  • En stor utmaning är att utveckla kommunernas attraktionskraft för att attrahera och behålla innevånare och arbetskraft. Boendemiljö och boendeförhållanden är här två viktiga aspekter.
  • I den regionala utvecklingen bör man utgå ifrån funktionella regioner. Eftersom funktionella regioner går över kommungränserna ökar behovet av samverkan utanför Bergslagsområdet vilket är särskilt viktig för utveckling av Bergslagsbanan, både för ökad persontrafik, men också för godstransporter. Samverkan bör ske mellan kommunerna men även på regional och nationell nivå.
  • Att man i regionen ökar samarbetet mellan skola och näringsliv genom att stimulera entreprenörskap m.m , att man ökar rörligheten mellan kvinno- och mansdominerade arbeten och att man ökar rörligheten mellan de olika kommunerna för att dela och ta del av varandras kompetenser.

 

Var det något som överraskade dig när du arbetade med uppdraget?

- Att skillnaderna mellan kommunerna i regionen är så stora. De fyra stora kommunerna Karlstad, Falun, Borlänge och Gävle har ett bra utgångsläge medan flertalet av de mindre kommunerna får ta sig an stora utmaningar i form av åldersavgångar, befolkningsstrukturer och utbildningsnivåer. Ett exempel är Karlstad som har ungdomar som tar över de som går i pension med 102 % täckning. Detta kan jämföras med Ljusnarsberg där 1 000 personer kommer att gå i pension och endast 350 ungdomar finns tillgängliga att ta över dessa arbeten.

 

Vilka är Bergslagsbanans största utmaningar och möjligheter sett ur ditt perspektiv under de närmaste tio åren?

- Regionen går en framtid till mötes som ställer stora krav på hög omställningsförmåga bland annat med tanke på negativ inflyttning och generationsväxlingen i näringslivet. Här är det viktigt att regionen kan öka och fördjupa samverkan inom de funktionella regionerna, bland annat för att hitta och knyta rätt kompetenser till näringslivet och de påbörjade gruvsatsningarna. Så en avgörande fråga är hur kommunerna kan behålla innevånarna och samtidigt attrahera nya. Här tror jag det är viktigt att kommunerna som jobbar med utvecklingsfrågor gör det i ett brett perspektiv där alla resurser och förvaltningar i kommunen samarbetar mot en gemensam vision.

 

Här hittar du rapporten